Säkerhet

Använd alltid punkteringsfria bollar

Märke med "Burst resistant" på en blå balansbollI lågprisbutiker runt om i landet kan man köpa balansbollar för ett till synes mycket lågt pris, ofta strax under hundralappen. Det finns även tidningar, bokklubbar och livsmedelsföretag som kommer med fördelaktiga erbjudanden där du kan köpa en boll till mycket rabatterat pris, oftast som välkomstpremie eller liknande. Gemensamt för alla dessa erbjudanden är att det alltför oftast handlar om bollar av sämre kvalité, oftast direktimporterade från Kina. Bollarna importeras containervis och kostar egentligen bara runt en dollar i inköp; känn dig lurad!

Ett stort problem med dessa bollar är att kvalitén är ojämn och oförutsägbar. På nätet kan man läsa berättelser om balansbollar inköpta på Rusta som exploderat redan under pumpningen.

Häromåret (2006) inträffade en incident då en patient ramlade i golvet och slog i skinkan när balansbollen hos sjukgymnasten exploderade. Bollen var både gammal och saknade punkteringsskydd. Socialstyrelsen uppmärksammade händelsen och har gett bakläxa både till kliniken och bolltillverkaren. Problemet är alltså inte bara att dessa bollar saknar punkteringsskydd. De är ofta ganska oförutsägbart svaga.

Riktiga balansbollar är utrustade med punkteringsskydd s.k. ABS (Anti Burst System) vilket inte betyder att de är punkteringsfria utan garanterar att de de inte exploderar om bollen råkar punkteras, luften pyser istället sakta ut. En säker boll kostar inte mer än 200-300 kronor så du behöver inte snåla på säkerheten.

En säker boll är uppmärkt med "ABS Anti Burst System" eller liknande. Dessutom ska det finnas en maxvikt angiven för bollen. Maxvikten är i regel c.a 150 kg vilket fungerar bra för personer upp till c:a 90 kg som gör vanliga övningar. Om du väger mer, använder bollen tillsammans med riktigt tunga vikter, hoppar på bollen eller göt något annat som utsätter bollen för extra kraftig belastning bör du skaffa en lite tåligare balansboll.

Kontrollera bollen regelbundet

Kontrollera regelbundet om bollen har några synliga skador, verkar vara sliten/gammal eller om den verkar vara punkterad. En skadad boll ska omedelbart tas ur bruk och slängas! Ta inga onödiga risker genom att försöka reparera bollen, bollarna är ju som regel ganska billiga jämfört med många andra träningsredskap. Ta till vana att göra en snabb avsyning av bollen innan varje träningpass. Här är en checklista:

Materialet i bollen bryts sakta ner med tiden. Livstiden för en boll beror förstås på hur mycket den har använts och om den utsatts för sol/värme etc. En boll som används dagligen bör bytas ut åtminstone vart annat eller vart tredje år. Om du har många bollar kan det vara bra att märka up varje boll och ha en logg där du håller reda på inköpsdatum och pumpningar för varje boll.

 

 

Träningsutrymme

spetsiga föremålRensa golvytan från träningsredskap och alla hårda eller vassa föremål. Om du använt dina skor utomhus bör du kontrollera så att det inte följer med några småstenar.

Kontrollera att bollen inte glider på golvet. Om inte friktionen är tillräckligt stor mellan bollen och golv och du samtidigt lutar dig bakåt mot bollen i t.ex. bröstpress med hantlar så finns det risk att bollen slinter och att du åker ner i golvet. Du kan även placera bollen på en träningsmatta t.ex. en yogamatta för att minska den risken. Ibland kan det vara nödvändigt att städa träningslokalen om det är mycket damm eller grus på golvet: damm kan göra att bollen glider på golvet och grus kan i värsta fall punktera den.

Räkna med att du kan komma att ramla av från bollen: skapa en säkerhetszon runtom genom att plocka undan bänkar och andra träningsredskap som du inte vill ramla på. Om du vill kan du lägga några mattor runt bollen så landar du lite mjukare. Det optimala är om du kan placera bollen så att den är på en kroppslängds avstånd från alla andra föremål.

Kläder

Även hur du är klädd kan påverkar säkerheten vid bollträningen. Hala eller bulkiga kläder kan göra att du halkar av eller snubblar. Läs mer om detta under Kläder och Skor.

Uppvärmning

Precis som vilken annan träning som helst är det viktigt att värma upp ordentligt innan. Meningen med uppvärmningen är att få igång hjärta, lungor, blod och blodkärl. Det gör att musklerna får rätt arbetstemperatur och smörjer och ökar smidigheten i leder och ligament. En specifik uppvärmning (d.v.s. att i uppvärmningen jobba med de muskler som man senare ska träna) påverkar även nervsystemet som blir blir effektivare och samtidigt kan rekrytera fler motorenheter.

En uppvärmning ska sättas igång lugnt. Du kan t.ex. börja promenera i rask takt så att kroppen får en chans att bli varm och komma igång. Du kan även och röra armar och axlarna för att även mjuka upp överkroppens muskler. Avsätt minst fem minuter åt uppvärmningen. 

Passning

I alla övningar där du använder hantlar eller fria vikter bör du ta hjälp av en kompis som står bredvid och är beredd att rycka in om du tappar balansen.

Börja alltid med mycket lätta vikter (t.ex. 1 kg hantlar) och fokusera på tekniken, öka sedan vikten stegvis. Räkna med att du får använda en bråkdel av din vanliga belastning de första veckorna tills du tränat upp stabilteten.